Fräsande het Tuva

Tsssssss! Det fräser om skådespelerskan Tuva Novotny. Tjugo år och aktuell överallt. Kär, siffergalen och fotofreak. Tuva viskar om sina passioner.
av FRIDA BOISEN

JAAAAA!
Tuvas glädjeskrik ekade över halva Hultsfredsfestivalen. Hon var 17 år och hade precis fått drömsamtalet på mobilen: Du har fått rollen som Nora i Skilda världar.
Sen blev det en helt ny värld för Tuva. Hon fick säga hejdå till de värmländska skogarna, djuren på gården i hembyn Åmot, utanför Arvika. Byta gymnasieklassrummet mot såpainspelningsstudion i Stockholm. Lärorikt, kul.
- Särskilt att få jobba med de äldre skådisarna. Lära sig av dem, se vad de kunde plocka fram, hitta det extra. Som Jessica Zandén, som drämde till mig en gång under första tagningen, bara för att testa mig, hur jag skulle reagera, säger Tuva så tyst att man får luta sig fram för att höra.
Tuva hann också med en roll i filmen Tic Tac.

Bild: NIKLAS MAUPOIX

Efter två år som Nora ville Tuva utvecklas, göra något nytt. Hon sökte till scenskolan i Prag.
- Men det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig. Det var för svårt. All undervisning var på tjeckiska och det visste jag ju innan. Jag har ju pratat tjeckiska med pappa hela mitt liv och vi har ju semestrat där nere under hela min uppväxt, men ändå. Det är ju en sak att sitta och känna sig tjeckisk hemma i Sverige, men jag pratar ju inte direkt flytande. Så efter bara några veckor hoppade jag av. Jag började plugga tjeckiska i stället och stannade i ett halvår.
Det är lätt att åka till något nytt. Men vad gör man när man kommer tillbaka?
- Jag gjorde en vända till på såpan i ren panik.
Sen lossnade det. Tuva fick erbjudandet att spela dottern i thrillern Sleepwalker som går på bio just nu.
- Fast jag har inte sett den än. Dels har jag inte hunnit, dels vet jag inte om jag vill. Vissa älskar ju att titta på sig själv och gillar att analysera sitt arbete. Men det är inte min grej.
Erbjudandena duggar tätt
Först kom förfrågan om hon ville vara med i SVT:s stora dramasatsning Herr von Hancken som kommer i vinter.
- Det var som en lyxsemester, ja eller lyx i alla fall. Så oerhört kompetenta människor, en otroligt fin historia och gediget arbete från början till slut.
Samtidigt fick Tuva en av huvudrollerna i filmen Jalla, jalla.
- En mycket aktuell historia om en ung kille med invandrarbakgrund som försöker anpassa sig till Sverige. Det är bra att man äntligen börjar göra filmer om sånt.
Och så kom erbjudandet om en roll i pjäsen Rocky på Stockholms stadsteater.
- Först fick jag en chock. Det är så dammigt, så gammalt. Folk som har varit där i 40 år. Somliga brinner, somliga inte alls. Det är lite som en institution. Lönen på teatern är ju generellt skit. Och så är det få bra tjej-kvinnoroller på scen.
Mycket på en gång. Hur gör hon för att välja rätt bland rollerna?
- Det känns som om man får tänka strategiskt. Ibland kan det vara bättre att gå arbetslös ett halvår och vänta på ett riktigt bra jobb. Jag tycker att film är snäppet häftigare än teater.
Alldeles nyss fick hon ett nytt erbjudande, som hon funderade länge på att ta. Efter en vecka sa hon nej.
- Jag väljer med magen. Jag känner direkt om det är rätt eller fel. Till slut blev det ändå vad jag från början känt i magen. Nej. Även om det kanske inte var smartast rent karriärmässigt. Det är så lätt att komma in i enbart karriärtänkande. Tidigare har man ju utgått så mycket från jobbet. Och så står man där, 35, ensam, singel och trött. Är det värt det?
Hon låter kär. Nykär.
- Ja, jag är kär. Sen ett halvår tillbaka. Det bästa jag vet är att få med min kärlek till stamstället och ta en öl. Jag är kanske lite dålig på att slappna av, men håller på att bli bättre.
Tuva föreslår att vi ta en tur på ett galleri. Vi sätter oss i bilen och kör upp till Millesgården på Lidingö, strax utanför Stockholm. Tuva har inget körkort än, men snart. I maj var hon på intensivkurs i Sunne.
- Vill du ha numret? Det är ...
Och så rabblar hon tio siffror utan att blinka. Skrattar.
- Jag är sifferoman. De bara fastnar. Vilka nummer som helst, och så sitter de kvar. Jag antar att jag har tränat upp minnet med alla manus jag läst.
Hon snor kameran och tar en bild
Framme på Millesgården går vi ut på innergården och inspekterar skulpturerna.
- Min mamma är konstnär och gör mest skulpturer. Hela min barndom släpade hon omkring mig på konstutställningar och jag tyckte det var jättetråkigt. Men nu börjar det faktiskt att kännas kul.
Själv har Tuva inte känt någon större lust att bli konstnär med pensel i handen. Säger att hon ser själva skådespelandet som ett slags konstnärsskap. Som att hitta färgskalor och ljusskillnader i roller hon gestaltar.
När fotografen Åke plockar upp kameran blir Tuva intresserad. Snor till sig den och tar en bild på honom.
- Jag har alltid en kamera med mig. Fotar varje dag. Det är mitt lilla specialprojekt. Att fotografera en slags dagbok över mitt liv.
Kanske, kanske blir det en utställning någon dag. En av bilderna hon är mest nöjd med är på hennes säng, den vita. Med turkosa väggar omkring och skuggor från persiennerna som faller ner på överkastet.
I samlingen finns förstås också en hel del bilder på familjen. Den är viktig. Tuva är till största delen uppvuxen med mamma Barbro, men åker ofta ner till pappa David och småsyskonen i Göteborg.
- Minst en gång i månaden. Jag vill ju vara med i mina småsyskons liv. Sist när jag var nere var vi på lillbrorsans kompis basketmatch i Landala. Annars brukar vi gå och äta på Krakow, mysa. Men nästa gång jag åker ner skulle jag vilja se Jasenkos nya pjäs, Dom, på Stadsteatern.
Den 21 december 2000 fyllde Tuva 21. Skytt alltså. Hur högt siktar hon då?
- Det optimala är ju att bli regissör. Att kunna veta hur man tar fram det bästa hos skådespelarna. Men man får väl se när tiden är mogen.

FAKTA: Tuva Novotny
Namn: Tuva Novotny.
Yrke: Skådespelerska.
Aktuell: I Skilda världar på TV 4. Bioaktuell i Sleepwalker. Är också med i Jalla, jalla med premiär på juldagen, samt SVT:s stora julsatsning Herr von Hancken och på Stockholms stadsteaters scen i Rocky.